tisdag 14 augusti 2012

Mitt inre...

Visst är det märkligt detta med hur man mår... Ibland känns livet bara så toppen så man kan skrika ut sin glädje för alla. Sen kommer det dagar så ens inre är segt som kåda, man vill inte prata med någon knappt. Jag är just nu i det senare stadiet... Kan säga att jag verkligen avskyr att vara så här men vad ska man göra?

Den sista tiden har jag varit så trött... En sådan där trötthet som inte går att sova bort. Jag känner mig urpumpad på energi... Vet inte hur jag ska kunna tanka ny så jag blir piggare. Är det så att jag håller på att bli sämre? Eller är det bara tillfälligt? Jag har ingen aning...

Idag blir det iallafall promenad med min ledsagare. Kanske blir jag piggare av att vara ute i solen? Man kan ju alltid hoppas...

5 kommentarer:

Agneta sa...

Jag känner också så, humöret går upp och ner. Och så kommer det tröttdagar. Kanske är det järnbrist eller brist på B-vitamin? Allt regnande kanske har dränerat oss och inte gett oss tillräckligt med D-vitamin. Vad vet jag?
Hoppas att det är tillfälligt och att du är piggare efter promenaden!

Hamrånge slöjdare sa...

Hoppas du blir stärkt av promenaden! Ibland blir det jobbigt även om man är frisk, så jag förstår att det är värre när man inte kan göra allt man vill.
Jag har plockat blåbär på morgonen, synd att jag inte kan bjuda dig på dom. Det ska ju vara stärkande sägs det.
Kram från Mona

tankar från mitt fönster sa...

Hoppas verkligen att det är tillfälligt som du är trött. Sådana dagar har jag då och då. Sommaren kan ju också ställa underförstådda krav, men man måste inte vara glad varje dag, tänker jag för mig själv. Jag stickar på min kofta och vädret är varmt här, så jag sitter på balkongen. Känner inte för att träffa folk idag. Det är också mitt sätt att få energi!
stor kram

ime sa...

Hoppas du snart får må mycket mycket bättre!
Kram

madeleineslife sa...

Känner igen mig!! Skickar styrkekramar!!...