torsdag 15 september 2011

Himlen har fått en ängel...

Tisdagen den 13 september på eftermiddagen drog Gibson sin sista suck här på jorden. Han somnade in med huvudet i min famn och efter tre suckar så flög hans själ upp till himlen...
Emmy ska få veta detta imorgon, fredag. Hon kommer hem från sin pappa då och jag fasar för att berätta detta...

Gibson blev 14 år, en månad och en dag...

Han har lämnat efter sig ett tomrum så stort hos mig men oxå hos flera andra i min närhet.

Livet är inte detsamma sedan han försvann... Jag är förvånad över hur tyst det är... Tyst och tråkigt...

Gibson hade börjat flämta så mycket de sista veckorna och det var mycket därför jag ville att han inte skulle plågas mer. Troligtvis var det hjärtat som spökade. Det hade säkert gått att medicinera men varken jag eller Gibson ville mer. Man ser när gnistan håller på att slockna... Ändå ville jag att han skulle ha sin värdighet kvar när han dog och det hade han verkligen. Jag ville absolut inte att han plågades alltför mycket så därför tyckte jag att han skulle få sluta sina dagar innan han blev allför dålig.

Gibson har levt ett otroligt långt liv för att vara en stor hund. Här är han med bästa kompisen från Flisby, Snobben! Många hund-kompisar har Gibson haft genom åren, många av dom är oxå borta så jag tror de träffar varandra nu där uppe...

Jag saknar min allra bästa vän så jag ibland nästan tror jag skulle vilja dö själv bara för att se hur han har det... Han har verkligen varit den bäste hunden som man kan tänka sig, han har knappt ens morrat utan varit så himla snäll...


Gibson älskade att vara i skogen med mig. När han var ung och pigg gick vi timma-vis i skog och mark och bara njöt... Han har varit min trygghet i livet och nu finns han inte mer...

Han har sprungit iväg i skogen där uppe i himlen...

...och han har det så roligt...


35 kommentarer:

Malla sa...

Men åh :(
Stora varma kramar till er!

Hamrånge slöjdare sa...

Kom ihåg att vi är många som tänker på dig!! Och känner med dig.
Skickar styrkekramar!

Anonym sa...

Så fina bilder och så fina ord...Tårarna rinner när jag läser, har själv varit med om detta ngr gånger. Detta jobbiga som man måste gå igenom efter att få glädjen av att dela livet med något underbart djur. Vi känner inte varandra men delar ändå att känna kärleken till/från djuren. Skickar dej en stor kram...

Fru Venus sa...

Nej men vännen....är så ledsen för din skull, vet exakt hur det känns. Önskar jag kunde göra något, eller ge dig ett tips tills du ska berätta det för dottern. Kramar i massor, till dig och Gibson.

Pinglan sa...

Usch, jag har inte fattat det riktigt ännu.. Tårarna rinner när jag ser bilder på honom. Lille Dibbedobben..

Solblomma sa...

Åh va hemskt och ledsamt..fick ta bort min älskade katt Tiger för lite mer än en månad sen och jag känner sån saknad varje dag (har som tur är hans kompis Maja kvar) har också EDS och är sjukpens och är hemma hela tiden och då blir det så påtagligt...men Gibson har de bra nu iaf och han kommer alltid att finnas med och vara hos dig..
Massa kramar från mig!

lillies lya sa...

Men så sorgligt!! Det gör ju så ont, så man tror att man aldrig kommer över det, när man förlorar sin vän, så där!!
nosgos, pussar & tröstekramar
Maurice, Kajsa & lillie

Cecilia sa...

Känner med dig. Rätt gjorde du, för det är sorgligt med djur som plå¨gas för att ägarna är själviska. Det blir nog inte en rolig helg men Emmy förstår nog och har ju vetet att detta varit på gång.
Kram!

Osloskånskan sa...

Så är det att vara en sann djurvän...denna smärta över deras kortare liv.

Varm kram till dig ikväll!

Kaffe och Mazarin sa...

Kram på dig!!!!

Fru Purjo sa...

Å, nej nej. Vad ledsen jag blir. Förstår att det känns fruktansvärt ensamt och tomt. Att det gör ont, ont. Känner med dig. Kramar

Baronessan sa...

Kära hjärtanes då :( Så sorgligt. Jag förstår så väl att det känns tomt. Så starkt av dig att inse att inte låta honom plågas. Det är tuffa beslut och det värsta med att ha husdjur. Härligt att ha goda minnen dock! Stor kram till dig!

Rosenvante sa...

Fast jag förstod det och hade väl väntat mig det efter allt du skrivit och vad jag såg när vi var o hälsade på dig, känns det tungt och tårar rinner på mina kinder. Det är tungt, jobbigt och så jädrans tomt när de försvinner från oss.
En jättekram skickar över.

mary-ann sa...

saknar orden..vet ju hur det känns...skickar massor av kramar till dig och din dotter...

Snäckskalsdalen. sa...

Oooo, nu förstår jag att du behövde lite tid. Jaaa, jag vet ju hur det är, det är mer än förfärligt......
Hoppas Gibson träffar på vår Tingeling där han är och så kan dom har kul ihop och busa och leka lite och äta korv hela dagarna.....
Det hoppar till lite i hjärttrakten när jag tänker på dig och din vovve, men tänk vilket gott liv han hade hos dig och jag vet ju hur du verkligen ansträngde dig under hela våren och sommaren så att han fick en underbar tid.
Jättestora kramar
Agneta

Skrutten sa...

Hej Jag hittade din sida hos Lejonkvinnan och lagt upp dig på min bloggsida. Hoppas att det inte gör något då vi eds vänner bör stråla samman tänkte jag.

hälsning
Skrutten
http://edslivet.bloggo.nu/

Lejonkvinnan sa...

Stor kram <3

Helena sa...

Tänker på dig och Emmy, det var trist att höra. Men han fick ju som du säger ett fint liv, och lämnar många fina minnen efter sig.
Kram till er båda!

S sa...

Änej så jobbigt. Det är så ledsamt, jag vet...
Stor kram,
Stina

Carola sa...

Men åhhhhh=( Va ledsamt =( Styrkekramar till er!

Elisabeth sa...

Det är så sorgligt när djuren blir borta, men det är ju så att deras liv är kortare än våra, och ingen vil väl att de skall lida onödigt - det fick vi prata om en hel del här hemma för barnen när två av våra katter behövde få släppa. Varma tanker och kram från mig.

Anneli sa...

Usch. Jag minns det som i går när min älskade hund somnade in i min famn. Alldeles trygg var han när han la huvudet i mitt knä och drog sitt sista andetag. Undrar om han visste att han inte skulle få vakna upp mer. Han hade varit min bästa kompis i elva år. Finaste Milton.

Hu, vad jag grinade när jag läste ditt inlägg. Jag är så ledsen för din skull. Även om man vet att det är det bästa så blir ju saknaden och sorgen inte mindre. Gibson har det nog fint där uppe i hundhimmelen med alla sina kompisar.

Kram,
Garnfröken.

Gafflan sa...

Nä :(
Så tråkigt.
Massa kramar till dig.

Anonym sa...

Det blir så tomt. Jag tänker på dig! Det var alldeles säkert helt rätt beslut men när man varit där några gånger vet man hur svårt det är. Stackars ni! Ta hand om er!

ime sa...

Men åh vad ledsen jag blir för er skull. Det är så hemskt. Djuren tar sån otrolig plats i ens liv och man får helt villkorslös underbar kärlek från dom. Gibson har levt ett bra liv och har haft tur som haft dej som matte.
Många kramar

Anonym sa...

Jag kan inte hindra tårarna från att rinna när jag läser det du skriver.
Jag har haft djur själv så jag vet hur du känner det just nu.
Jag hade på känn att du låtit Gibson få komma till hundhimlen.
Nu har han det bra och springer omkring bland de andra hundarna som gått före honom.
Jag skickar jättemånga styrkekramar till dig och din dotter.
Margit(maxelonia)

Malin J sa...

Du tog helt rätt beslut. För Gibsons skull,för att du älskar honom så högt. Du vet själv att det hade varit egoistiskt att låta honom leva längre när han började få det så svårt. Som djurägare så måste man vara osjälvisk och du klarade det. Hur tungt det än är så klarade du att sätta Gibsons behov först! Tänk om alla djurägare var som du, tänk vad mycket lidande som djuren skulle slippa. Har själv varit tvungen att ta det beslutet ett flertal ggr.När är gränsen nådd? När blir lidandet för stort? Varje gång som jag tagit beslutet så har sorgen varit överväldigande och varje gång sorgen stillat sig så har jag vetat att beslutet var rätt.
Ta dig tid att sörja din trofaste vän, sakna honom och minns allt kul ni har haft ihop. Och känn att du gjorde rätt. Gibson har inte ont längre, hjärtat är inte gammalt och slitet längre. Gibson har det bättre nu, för att du gjorde rätt som gjorde något svårt. Skickar styrkekramar.

disa sa...

Men åh, så tråkigt! Samtidigt så var det hans tur nu, och skönt att han slapp plågas och få det alldeles ovärdigt. Utan istället dö in dina armar. Sänder mina tankar till dig och förstår hur du har det. Jag har varit med om samma själv förut, hade en hund som vart 14 år drygt hon med.
Varma kramar till dig! =)

Fru Gårman sa...

Beklagar verkligen! jag vet hur det känns, även om det är en tröst att han fick ett helt hundliv istället för ett förkortat, det gör ont och tomrummet är stort. Stor Kram!

livet på landet sa...

Förstår din stora sorg idag. Det är inte roligt att en av ens bästa vänner går bort. Det som tröstar är att han fick ett riktigt långt och bra liv och i hundhimlen finns allt gott.
Styrkekramar!!
Helena

Camilla sa...

Han har fått 14 fantastiska år hos dig och du med honom. Du är verkligen en djurvän som tänker på att han skulle ha en liv med kvalitét - inte leva till vilket pris som helst.
Många kramar till dig i denna svåra stund.

bakom berget sa...

Åhhh kära R. Jag hade inte sett ditt inlägg. Jag visste inte.....
Jag sörjer med dig och förstår vad du går igenom. Jag kommer att ha dig i mina tankar länge framöver nu. Sänder dig en varm och tröstande kram i din svåra stund.
Åsa.

the_door_to_me sa...

Vad ledsamt! Förstår att det är ett stort tomrum nu! Gibson har det nog bra på andra sidan regnbågsbron med sina gamla vänner och han håller nog ett öga på dig varje dag.
Kramar från Flisa och Lena

Stina sa...

jag beklagar verkligen Er sorg! Bamsekramar till Er och jag är säker på att han har det väldigt bra där uppe och vakar över er.

KRAM

Madeleineslife sa...

Sänder massa kramar till dej & Emmy!

Usch så jobbigt att behöva fatta ett sådant beslut! Bävar för den dagen som kommer att komma!

Men han har det bättre nu & slipper ha ont...

Tänker på er... Kramisar