Vilken morgon...

Vaknade att barnet mitt sa så här: "Mamma, klockan är kvart i tio!". Till saken hör att jag skulle varit uppe redan vid halv nio och trodde faktiskt att klockan var ställd! Fis oxå...
När jag vaknade så var jag ihoprullad som en kåldolme och inne i denna kåldolme fanns en otroligt svettig kropp vars hjärna hade drömt en mardröm...

"Jag var i ett hus, ett jättegammalt hus... Ett hus som där tiden har varit helt stilla i flera år. Jag och två till hade gått dit för att kolla in huset lite. Vägen dit var rätt lång och komplicerad så vi sov över där. Mitt i natten kommer de som ser huset som sitt, KNARK-KUNGARNA! Naturligtvis upptäcker de oss och tvingar oss till att aldrig berätta något. Vi flyr därifrån...
Tre månader senare går vi dit igen. Inte kan vi ha sådan otur att dessa kungar kommer dit en gång till, tänkte vi men ack, ack... Mitt i natten kommer de IGEN och de är inte nådiga mot oss direkt. Mitt i tortyren vaknar jag..."

Inte konstigt att man vaknar helt genomsvett... Det är tisdag och min städdag och jag borde alltså ha varit uppe ett tag för att förbereda. Idag fanns ingen tid till sådant... Allt gick ju bra ändå, det gör ju det men det känns bättre om man är vaken när någon kommer!