Katt-jakt!

Idag fick jag för mig att kissen skulle få åka med mig i rullen och på så sätt få se världen lite mer. Jag satte mig och tog Buddha i knäet. Något som jag kom på direkt var att katten börjar bli väldigt stor, nästan för stor för att hålla med en hand i knäet... Men, men, jag åkte en liten sväng och Buddha verkade tycka det var kul.

Jag körde över vägen och tänkte vi skulle åka en bit men då började han vilja hoppa ur. Stannade rullen lite bortom vägen och gick med Buddha bland lite buskar som finns där. Han gillar att gå där och kolla och lukta för det går en massa katter där jämt.

Jag passade på att ta lite bilder på den snygge mannen!

På spaning:

Sedan ville han gå hemåt. Jag tog honom i knäet och började köra. Här tror man då att man ska orka hålla denna 6-kilos kisse, jag beräknar inte att jag kanske inte har samma styrka som en "frisk" människa.

Med ett stort skutt så bara hoppade han ur och selen for av...

Här stannade nog mitt hjärta tror jag... Vi är alltså på andra sidan vägen och Buddha vill hem... Tala om att man ibland har änglavakt för just i detta ögonblick kommer det inga bilar. Jag försöker gå ifatt Buddha men jag kan ju inte gå fort alls så jag vänder och sätter mig i rullen och kör efter honom. Buddha är lite rädd för rullen så jag kör efter och han springer fort över vägen och in på gården.

Här får jag gå ur rullen och krypa under staketet och försöka ta honom. Han bara fortsätter att vandra före och jag hinner ju inte ikapp... Tala om att jag vid detta tillfälle förbannar mina dåliga ben! Då går jag fram till dörren och öppnar den, Buddha vet att man då ska gå in så vips är han inne och springer uppför trappan...

Jag ska aldrig göra om detta utan att ha honom i något där han verkligen sitter fast... Fler sådana här kaotiska situationer klarar mitt psyke inte av... Nästa gång kanske man inte har änglavakt heller....