"Då kommer jag och lär dig detta med sms!" sa jag och Anna-Britts ögon blev stora som tefat... Nä något sådant trodde hon inte att hon skulle kunna lära sig... Jag tog med mig hennes mobil (laddad och simkort isatt) och så skred vi till verket.
Tala om att hon vart förvånad när hon faktiskt FATTADE!!! Så det går att lära en gammal hund att sitta!
En annan hund som inte bara satt utan låg i min famn och kelade var Egon. Han är en underbar liten tax som älskar allt vad mys-pys innebär. Vi satt i Anna-Britts soffa medans hon visade mig alla hennes underbara garner hon har. Ett helt skåp fullt med bara rena ullgarner har hon... Hon stickar aldrig i något annat än ull, bomull eller lin. Plötsligt fick hon för sig att hon inte gillade ett av garnerna...
"Det kan du ta!" sa hon och tog ut 600 gram av detta garnet:
Jag blev så himla glad!!! 600 gram är ju jättemycket! Nu är ju frågan vad jag ska göra med det? Vad skulle ni göra?
Idag kommer barnet hem och allt blir som det ska igen... Skönt...
6 kommentarer:
Håller helt med dig om att det går att lära gamla hundar sitta. Min mamma som är 70 år ville också lära sig att sms:a och är en riktig klippa på det nu. Försöker att lära henne nu att betala räkningarna på internet. Det går lite trögare eftersom det blir att vi gör det bara en gång i månaden. Men min tanke är att vi ska nöta in det så hon klarar det helt själv tillslut.
Så det är aldrig försent att lära sig saker. Själv så lärde jag mig multiplikationstabellen när jag var 25 år, har aldrig kunnat den tidigare, satt alltid o räknade på fingrarna. Men när jag kom in på komvux så skämdes jag så mycket över att jag inte kunde tabellerna så jag pluggade in dem under sommaren innan jag började skolan.
Otroligt nog så sitter det kvar i huvudet fortfarande.Jag brukar iofs repetera tabellerna i huvudet någon gång ibland så att jag inte ska glömma den igen..hehe
/Nikap
Fråga mig.....hi,hi,hi....som aldrig har stickat!!!!!! ej heller virkat.....fattar inte hur mycket 600 g är? Räcker det till måååånga "saker"....eller?
Förslag: Mössa....att dra ner över öronen i Höstblåsten.
Kram
Klart man kan lära gamla hundar att sitta. Aldrig någonsin försent att lära.
Fint garn! Mysiga vantar?
Nu har jag läst ikapp mig, har ju vart upptagen med annat. Hihi, karlar ja... jag hör till dem som lyckats hitta en toppenkarl! Ja, han snarkar ibland, tvättar inte bilen, men det finns ju biltvättar. Men han betalar alltid, knorrar aldrig över pengar när jag shoppar, går ut med vovsingen när han är hemma, lagar mat också, klär sig acceptabelt, är social och trevlig, och låter mig köra fort med bilen! Jojo, de finns, men är inte lätt att hitta. Så jag hoppas att det kommer en bra karl till dig!
Och det var ju toppen att få ett vackert bra garn! Och mycket. Det gör en gott, att ha såna vänner.
Hulda
Jag beundrar så er som kan skapa av garn!
Just nu säger jag sockar för att jag fryser om fötterna. Men jag tror att du ska göra något som syns lite mer som en sjal/halsduk/mössa/tröja
Skicka en kommentar